Jag läser en bok om en man som heter Gunnar. Han skriver brev till en kvinna och det är hon som har publicerat breven i en bok. Jag tänkte citera två stycken som jag gillar:
1. "Varje dag är en kamp. Det är inte så farligt som det låter. Man måste helt enkelt ta ansvar för sitt liv. Inte bara låta dagarna gå. Då är det lätt hänt att man får ångest. Det är inte bra."
2. "Det känns som att jag bara tjatar om hur dåligt jag mår. Fast vad skulle jag annars skriva om? Ska jag skicka ett recept på en god sockerkaka?
Där har vi dom! Dom är roliga utan att vara roliga, på något sätt. Han säger det som han känner det helt enkelt, utan krusiduller. Det gillar jag. Jag gillar det krusidull-fria. Rakt och enkelt.
Jag känner också igen mig i citaten. Det är lite därför jag valde dem. Jag har en tendens att ibland bara låta dagarna gå och det ger, mycket riktigt, ångest.
Jag har inget bra recept på sockerkaka. Men jag har blå fingertoppar nu efter att ha varit runt slingan och stannat längs med den och ätit av blåbären som nu växer i massor. En buffé i skogen. Jag satte mig på huk och åt. Det kom en snygg tjej joggande och jag kände mig genast fånig som satt där, som ett barn, på huk och åt blåbär.
///
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar