03.00

Det är natt och jag är vaken och rätt pigg. Tänker mig själv som författare. Att det skulle vara jag. Att jag är författare. En identitet. Jag känner och tänker det ofta, att det är det jag är, författare. Men hur blir det då med böcker som ska bli skrivna? Det är ju det en författare gör, skriver böcker. Eller artiklar.

Jag skriver regelbundet, det gör jag, men inte "tillräckligt." Jag skulle nog kunna skriva mer, och jag är inte strålande på att tålmodigt strukturera och ordna upp det så att det blir en bok eller böcker av det. Med kapitel och ordning och så. Jag har hittills mest gillat att bara sätta mig ned och skriva för stunden, det jag tänker på för stunden.

Men det har blivit många ord. Samlade i dokument i datorn eller på bloggar som jag inte har gett ut adressen till. I alla fall inte till så många.Skrivit ett tag, men sen slutat.

Fåglarna utanför är vakna redan innan klockan tre på morgonen. De kvittrar och pratar med varandra men jag vet inte om vad. Är det om parning eller om mat eller för bara för glädjen i att sjunga?

För min del har jag ju mat och att sjunga ut min längtan efter parning är inte socialt accepterat, men att sjunga för glädjen i att göra just det skulle jag kunna göra. Det är väl det jag gör nu. Det är väl det vi alla gör när vi är oss själva. Vi har alla våra egna sätt. Vissa gör det genom att vara sångartister och sjunga rent bokstavligt, andra kör buss eller tåg eller jobbar med affärer. Eller skriver artiklar och/eller böcker. Eller serietecknar. Deepak Chopra, gurun och läkaren som reser jorden runt med sin filosofi, sitt kunnande och sina böcker, svarade när publiken uttryckte sin tacksamhet över hans bidrag till världen: "Jag sjunger bara min sång."

///